I Elvis Presley’s och pappas fotspår.

Dag 2 i Tyskland.

Vi alla sov tills vi vaknade av oss själva, inga larm, ingenting. Lite frukost och sedan satte vi oss i bilen för en liten utflykt. Genom otroligt vacker skog och underbar natur, bland vackra gamla hus och bondgårdar, minisamhällen och lite större samhällen. Vi kom lite fel och hamnade i centrala Plön, vilken fin och gullig liten stad med kullersten och sjöutsikt. Hade jag fått bestämma hade vi stannat till där och utforskat staden lite mer, men nu var vi på väg till en annan stad så det blev bara en bild genom bilfönstret.

Efter lite trix kom vi ut från lilla staden och forstatte köra mot vårt mål. Alltså vilken natur och vissa byar eller de pyttesmå samhällen är ju som från en saga.

Efter en stunds körning kom vi fram till vårt mål; Nortorf. Där handlade vi lite på Lidl för att sedan finna en parkering mitt i stan. Lätt som en plätt och vi steg ut och andades in den Nortorfta luften. I kyrkan där konfirmerades min farbror Gerard … och inte bara jag dokumenterade kyrkan, så gjorde även syrran :-)

Vi gick in på det lilla torget där marknaden höll på att packas ihop …

Först tänkte vi ta en fika på detta café som såg så gulligt ut, men de var på väg att stänga …

… då gick vi till ett annat ställe; Venezia.

Alltså vilka glassar, äppelkakor, våfflor de har … satan i gatan! Glassbaren är en dröm! Men de har ”vanlig” mat där också, det såg jag då det fanns andra som åt ”lunch” och restaurangen var så gott som fullsatt, vi hade nog bara tur att vi fick ett bord för fem personer. Jag tog en liten öl, jag övervägde att ta en Aperol Spritz då jag såg att väldigt många drack det, men det blev inte så.

Nyfiken på glassbarens meny? Finns både med alkohol och utan, då trycker ni på denna länk .

Min pappa berättade att Elvis Presley brukade besöka detta café när han bodde/var i Tyskland, fast antagligen såg det lite annorlunda ut och hette något annat, men iallafall … man kan väl då säga att jag gått i Elvis Presley’s forspår, eller? :-D

Vi gick ut till bilen …

… för att köra vidare. Pappa ville visa vart han bodde som barn innan han kom till Sverige. Vet inte riktigt vad den platsen heter, låter konstigt kanske men ni kommer förstå när ni ser bilderna. Jag tror att man passerar Borgdorf-Seedorf från Nortorf och en bit upp … in i skogen.

Ja, framme. Inte en byggnad kvar, bara skog … men där inne bodde min pappa som barn. Synd att inget är kvar av det som fanns, förutom träd, nu är det bara stängsel så man kan inte gå in där heller och se om det finns något pyttespår kvar av någon vägg, tak eller något annat.

Så nu kan man väl säga att jag även har gått i pappas fotspår, eller? :-D Det var jättekul att se, även om inget finns kvar så är det kul.

Hemvägen gick betydligt snabbare trots att vi kom ut på riktiga bondvägar och var tvugna att fråga efter vägen dit vi skulle. Väl o lägenheten vi tog en öl innan badet.

Jag, sonen och syrran for runt och plaskade i badparadiset… vi var i Weissenhaeuserstrand om någon missat det. Blev inga bilder därifrån, det som togs är min mamma som fotade då hon inte badade. utan satt mest och tittade på och myste i bistron :-)

Bilden nedan, i rad gick sonen som tog täten, syrran och jag sist på väg upp till den blå vattenrutchbanan. Första och sista gången! Jag tappade helt kontroll över min kropp när tunneln blev kolsvart, visste absolut inte om jag var upp o ner, sidleds, bak o fram, eller vad. Blev rätt rädd faktiskt, tills ljuset kom och jag plaskade ut från skräckfärden, hahaha …

Men det finns så mycket annat man kan åka och göra, så riktigt kul hade vi i ca tre timmar.

När våra tre timmar gått gick vi hem och fixade till oss för lite mat. Gick ut och vi tänkte prova Djungelrestaurangen …

Vi väntade och väntade tills någon skulle komma och ge oss ett bord, inte så svårt tänkte jag, knappt något folk ju. Nä, de skulle precis stänga … Gaahhhh! Jag som var så extremt sugen på en saftig hamburgare. Ok, vi går väl till Gallerian igen då och äter där …

Syrran var på väg att sno med sig en glass, men den var för tung …

In till gallerian, nästan fullt på Osteria, och vi gick till nästa … alltså vet ni vad. ALLA restauranger stängde klockan 21:00!!! Och vi kom ca 20:45 så ingen tog emot oss, va f**! Det slutade med att vi fick svälta den dagen- Nä, men vi gick till Cocktailbaren Die Bar, jag tog en stor öl, resten av familjen tog drinkar, det blev nachos med salsadip, och det tog 1 TIMME att få in drickat!!! Hur långsamma får man vara, bordet bredvid tröttnade och gick, de satt där när vi kom och gjorde beställning före oss, och vi fick deras drinkar gratis. Nä, fy vilken tid det tog. Servitrisen gjorde allt hon kunde och var riktigt bra, det var han den där cocktail makaren som var extremt långsam.