Kategoriarkiv: Utflykt

Gömma sig ifrån solen

Vi har haft fantastiska dagar med massa sol och värme, vilket sommarväder, helt underbart. För några dagar sedan tog jag mig en cykeltur. Hamnde i Perslund, har inte varit där sedan sonen var ca 4 år, alltså för ca 24 år sedan :-O … Förr fanns det en liten fin damm med änder i, det fanns kaniner och höns (?) som barnen kunde kika på … nu är det bara en grön plätt och djuren är borta. Men det som stod kvar är Möllan och korsvirkesgården.

Finns inget att skriva om detta ställe, undrar bara varför de inte har ett litet café där inne på gården, och utanför, då det finns en lekplats och ett litet utomhusgym strax intill. Nå, inte mina bekymmer som sagt då jag inte bor i byn.

Blev ingen långvarig stund där, utan jag cyklade vidare och hamnde i Tingvallaskogen.

Gömde mig ifrån solen, ibland behövs det. Tingvallaskogen är himla fin skog med massa olika motionsspår, korta och långa, och det märktes … så många som var ute och motionerade/joggade, cyklade, hundpromenader och bara vandrade som jag gjorde. Andas in frisk skogsdoft och slappnade av.

Som barn brukade jag och mina kompisar cykla hit och fånga grodägg som vi tog med hem, hahaha … jo, det fanns en hel del grodor i trädgården och dammen hos föräldrar på den tiden, tills fåglarna åt upp dem :-D

Nu ser denna damm rätt äcklig ut … att de inte rensar den lite.

Jag gick och jag gick, upp och ner, ner och upp …

Stenar klädd i mossa är bland det finaste jag vet, får en sagokänsla …

… och när jag börjar tänka på sagor, kan jag inte låta bli att undra om träden får liv när människor inte syns till, speciellt välta träd med stora maffiga rötter … bor det små troll där?

Helt plötsligt såg jag en liten grillplats, i verkliga livet var det så mysigt … men här vill man inte ramla ner, det var ett ”stup”.

Grillplatsen sedd från nedre plan, eller hur man nu ska förklara :-D

Medans jag gick här på stigen mindes jag tillbaka hur jag ibland brukade rida här på min lilla ponny jag hade då, så otroligt härligt och mysigt … det tyckte ponnyn också :-) Saknar skogsridturer så mycket, finns inget mer avkopplande när man bara skrittar fram bland träden. Måste hitta något ställe i Spanien där jag kan komma ut i naturen på hästrygg. Hade ju en familj för några år sedan som jag fick låna en häst av, Aurora hette hon. Jag och pappan brukade vara ute och rida bland berg och dalar, i bäckar och bland olika former av odlingar, ofta var vi ute i två timmar och tog ett stopp på något litet ”bergscafé” där hästar var tillåtna att ”parkera” och hade vatten att dricka medans vi tog en kopp kaffe. Jättemysigt!

Och såklart när jag tänkte tillbaka kom det två ryttare … då blev jag nästan tårögd av lycka och avundsjuka, hahaha …

Tjejerna vinkade och sa hej med stora leenden när de passerade … de såg nog mina gnistrande ögon och min avundsjuka lyste säkert igenom mig :-D

Ja, det var den lilla skogspromenaden, och istället för att hoppa upp på en häst, hoppade jag upp på stålhästen = cykeln, och cyklade vidare …

Vi hörs!

Skånes pärla; Ystad!

Från Smygehuk Hamnen tog jag buss 190 i riktning mot Ystad. I ca 40 minuter satt jag och bara mös och satt med hakan nere vid knäna, så otroligt vacker sträcka, havet, stränderna, husen, ja allt! Vet inte hur många gånger jag tänkte: Där vill jag bo, där vill jag bo, där vill jag bo … åhh så fint, åhh så fint …” Ja, ni fattar. Galet hur vackert det är längs den kusten. Försökte ta bilder genom bussfönstret, men det var svårt.

Till slut kom jag fram till Ystad, Skånes pärla enligt mig. Den staden kan man promenera runt i hur länge som helst.

Mysiga gränder överallt med så många stockrosor, stockrosor överallt, och andra rosenbuskar så fint.

Jag började närma mig själva centrum, fast jag var nog i centrum direkt när jag kom med bussen, så jag säger shoppinggatan. Kryllade av folk så det blev inte så många bilder därifrån. Uteserveringarna var fullsatta och folk njöt av denna riktigt varma och fina sommardag, det var verkligen stekhett!

Jag fortsatte vidare till lite mindre gator och torg/parker, med färre människor.

Kyrktoppen …

Jag gick och jag gick med kameran i högsta hugg …

Förbi klostret …

… och tittade på änderna, både stora och små, i mysiga dammen, änderna har sina små hus lite varstans.

Vid den här tiden började jag känna att ett toabesök skulle vara bra … Tänkte gå in och sätta mig här, men det var knökfullt med folk och kön var superlång, bara att passera.

Till slut hittade jag en liten folktom gränd, så jag satte mig ner där och kissade i rännstenen … Nä, jag bara skojade, men jag såg ett gårdscafé som heter Hos Morten, så in dit gick jag. Lagom stort/litet och massa skugga vilket jag verkligen behövde, förutom en toalett … och ett plus att det är nog ett av de mysigaste caféer jag varit på. Kanske inget att rekommendera för riktigt gamlingar som har svårt att gå och hålla balansen, då gården var klädd i kullersten och andra runda stenar som inte var alltför platt och gåvänligt. Vet inte hur många gamlingar som höll på att ramla, och skräckslagna blev de med ett litet tjut och tappade andan …

Satt och vilade mina små stackars ben med en öl och njöt av lugnet, och planerade resan hemåt till mina föräldrar … Började känna mig ganska klar för dagen.

Gick lite vilse i Ystad när jag skulle till stationen, ni vet, när man snurrar runt och blir förblindad av allt vackert då tappar man lätt kollen på vart man är … jag iallafall. Men det gick bra, mötte en väktare som jag frågade, och jo, jag var på rätt spår … men om jag inte mött honom hade jag gått till vänster lite längre fram och inte rakt fram och till höger :-D

Det var den utflykten … Ystad är otroligt mysig stad och ska man bo i Skåne, ska det fasiken vara just i Ystad.

Tanken vara att jag skulle resa vidare till Åhus, men kände att om jag skulle göra det, skulle jag komma hem till midnatt, och det ville jag inte, en annan dag … nästa vecka kanske :-D . Nu känner jag bara att jag skulle behöva en dags vila, eller en helg i vila. Klart jag kan ta en lite kortare sväng någonstans, men inte resa i två- tre timmar en enkel, som jag gjort nu.

Nåja … iväg igen ska jag iallafall ;-)

Smygehuk

Jag har en sådan snäll bror att jag fick låna hans sommarbiljett som man kan åka hur mycket kommunalt man vill, kors och tvärs inom Skånelän. Om bara jag visste att denna biljett fanns när jag kom till Sverige hade jag köpt en bums, men nu är det för sent, eller inte för sent, men nästandubbel så dyr :-( . Men då har jag ju bror ;-) .

Igår vid 10:00 satte jag mig på ett tåg, efter ca två timmar med ett byte hamnade jag i Trelleborg, tyvärr hann jag inte springa runt och upptäcka den staden då jag skulle vidare med buss, jag hade gjort en reseplan för mig själv.

In i en fullpackad buss 190 riktning mot Ystad … men efter ca 15-20 minuter hoppade jag av och hamnade på Sveriges sydligaste udde, längre ner i Sverige kan man inte komma, och det var inte mindre är Smygehuk! Aldrig trodde jag att jag skulle komma dit någon gång i mitt liv :-)

Det kryllade av folk, speciellt längst ut på udden. Hade lite svårt att fota utan att få med massa huvuden i bild. Så det blev ingen selfie som tänkt ;-) När jag kom ut där hade det hunnit komma en hel drös, som hade trängt sig fram för att hinna först ut. Bilden är fotad strax innan. Att folk kan vara så hysteriska att de tappar all hyffs.

Jag hittade ett litet ställe där jag kunde sätta mig och äta min medtagna pastasallad, utan att trängas. Promenerade lite mer.

Tycker inte om att gå in på offentliga toaletter, ni vet sådana där små hus, och toalettbesök behövs mellan varven. Kände mig tvungen att köpa något att dricka för att låna ett café’s toalett, så det blev en öl på Café Smyge. Ett gulligt ställe i en härlig trädgårdsmiljö med vingliga bord och stolar bland gräs och annat grönt.

Promenerade vidare till andra sidan hamnen …

… inte jättemycket att se där, så jag vände … kunde inte komma längre än vad jag gjorde där.

”Famntaget” Så ville jag också stå för en bild, men vågade inte och dessutom hade jag ingen som kunde fota, och någon främling syntes inte till som jag kunde fråga :-D

”Ryktet säger att skådespelerskan Uma Thurmans mormor stod modell för Axel Ebbes konstverk Famntaget. Famntaget är placerad i hamnen på Smygehuk där hon sträcker sig utmot havet, med håret böljande i vinden drar hon in havsluften i lungorna och njuter av solens värmande strålar.” Text hämtad från: https://visittrelleborg.se/smygehuk/

Gick andra hållet … målet var att gå till Köpmansmagasinet.

Kommer inte ihåg vad detta ”konstverk” kallas …

Kalkugn

Till slut kom jag fram till Köpmansmagasinet, där såldes det lite allt möjligt …

Stannade längre i Smygehuk än tänkt, hade kunnat utforska mer där, men min utflykt skulle fortsätta, så var tvungen att lämna. Det är pyttelitet, men större än jag trodde, eller kändes större då det är mycket att se. Fyren kom jag aldrig nära, men den syns lite på avstånd på någon av bilderna.

Denna buss kan man tydligen ta gratis mellan Trelleborg och Smygehuk under sommartid. Om jag visste det hade jag mer än gärna åkt med den, isället för regionbuss. En annan gång kanske ;-)

Nu tar jag en liten paus, så fortsätter jag min utflykt i nästa inlägg. Men helt klart värt att ta sig en tur till Smygehuk. Nu hade jag tur med vädret, det var supervarmt och strålande sol, och skönt med lite friska fläktar från havet, annars hade jag stekts ihjäl.

Vi hörs!

Hjorthagen?

Utflykten igår på Vrams Gunnarstorps slott/gods, fortsatte över lilla bron …

Där satte jag mig för lite fika och kikade på ”bäcken”, hahaha, nä inte mycket vatten fanns det, lite porl hördes det från minivattenfallet. Men mysigt var det att sitta där i skugga och andas, smälta in alla intrygg och ”drömma-mig-bort-tankar”.

Fortsatte min promenad och hamnade på stor öppen gräsmark, och kolla detta hus! Så jädrans fint, gahhhh! Där hade jag lätt kunna bo.

Kom ut på en landsväg och helt plötsligt såg jag … jag såg en hel flock med hjortar, hur många som helst i olika åldrar. :-D

Försökte zooma, men det blev så suddigt + att jag var så rädd att de skulle höra mig och fly, så det blev snabba bilder.

Tror detta område kallas för Hjorthagen och tillhör godset. Vår fina Kung har varit här och jagat för många år sedan, kanske fortfarande, jag vet inte.

Till slut kom jag in i skogen … så mysig skog ska jag tala om.

Finns inte så mycket att fotografera, jag har svårt att fånga spännande saker på bild i skog … det blir ju inte samma känsla.

Helt plötsligt fick jag en obehagskänsla, en oro … blev skrämd av mig själv! :-D Började tänka på vildsvin och blev nervös, så jag gick och nynnade/lallade högt för att skrämma iväg dem, de som inte fanns, hahaha … så löjlig man kan vara .

Jag såg denna skylt och svängde höger om den … såg en grind och tänkte gå ut på vägen igen, då jag skrämt upp mig själv :-/ Men den var låst, så det var bara att vända och gå tillbaka samma väg som jag kom ifrån.

Men jag vågade ta några steg ut från stigen när det blev lite ljusare och inte lika tätt mellan träden. Tänkte jag skulle ta en selfie, så jag har bildbevis att jag faktiskt har varit i skogen helt ensam. Svårt det där med selfisar, är inte direkt världsbäst på det.

Kände hästlukt och jo, där stod det hästar i en hage … det var de hästar jag såg när jag var inne på slottsområdet. Man kan skymta dem i en bild från förra inlägget.

Jag lämnade skogen och promenerade tillbaka till slottet. Men se så gulligt och mysigt detta hus är då! Gaahhhh! Där hade jag kunnat bo … Alltså jag skulle kunna bo på jäkligt många ställen runt om i Världen ;-)

Och sista bilden på hjortarna … såg dem passera över en grusväg, hade den perfekta bilden, men så klart kom det en gigantisk hare hoppande och skrämde dem, så de flydde ju så klart i panik, panik vet jag inte, men de skuttade, galopperade, sprang eller hur man säger, iväg blixtsnabbt så de hann ju över vägen … jäkla hare!

Jo, det var den utflykten … vad det blir nästa gång återstår att se :-)

Vi hörs!

Vrams Gunnarstorps slott.

Ahhh…skön dag. Vaknade tidigt och  hade full energi. Efter en mjukstart med kaffe och surfande, började jag baka kärleksmums. En stor del av det rycket var för jag var sugen på utflykt med kaffe och kaka ute i naturen. Hu, vad man låter gammal när man skriver så 🤭.

Tänkte först på att åka till Kullaberg, men orkade inte köra i ca 45 minuter ensam. Istället blev det Vrams Gunnarstorps slott, eller gods om man hellre vill säga det.

Så himla fint och vackert, som en saga.

Jag gick runt tyst och drömde mig bort, undrade hur många roliga fester de haft där inne i salarna för flera hundra år sedan, klädda i fina klänningar och peruker, tänker på filmen Amadeus. Tyvärr blev jag inte inbjuden för att ta en titt hur det ser ut 😉

Jag fotade slottet i massa olika vinklar, men kan inte visa allt här. Ville heller inte gå allt för nära då det är privat boende, måste ta hänsyn och respektera det, hur gärna jag än ville smyga fram och kika in i själva ”slottsgården”.

Finns många olika gamla stall och byggnader. Vissa av dem arrangeras det julmarknader i, har varit där en gång för herrans massa år sedan, det var mysigt kan jag minnas.

År 1857. Tänk så fint de byggde då, nu är det mest skokartonger, vita raka fyrkantiga väggar med stora fönster … opersonligt och tråkigt enligt mig.

Har man lite tur, eller mycket tur, så kan man hyra en liten bostad i denna länga. Vet inte om det finns fler bostäder, men så mysigt att bo i den miljön med hästar i hagen strax utanför, och med skogen runt knuten.

Några dammar utspritt ger också en extra mysfaktor.

Smygandet fortsatte in i slottsparken, om man kan kalla den så. Äppelträd och liten rosavdelning, vågade inte gå in bland rosenbuskarna för det var en trädgårdsmästare som höll på att fixa där inne 😁 Jo, de flesta träd och odlingar är inhägnade med nät, antagligen för alla hjortar som springer omkring.

Istället gick jag genom tunneln …

… och när jag kom ut i ljuset fortsatte jag till lilla sagobron …

Vad som hände där efter tar jag i nästa inlägg, så hold your horses 😉

Måste säga att det var fantastiskt att titta runt och drömma sig bort i tystnad, slippa prata och bara snurra runt hur jag själv ville.

Kan fortfarande inte rå för att undra hur det skulle kännas att bo i slottet. Undrar vad de gör där inne? Förmodligen som alla oss andra, lagar mat, äter, diskar, städar, tvättar, tittar på TV, surfar runt på nätet, pysslar … Jo, det gör de nog. Läste en intervju med paret som bor där … De sa att de bara använder 4 rum, annars blir det som ett museum … något i den stilen sa de.

Nä, nu ska jag äta kärleksmums och ladda för nästa inlägg … Vi hörs!

Äventyrsgolf i Tylösand

Jag vaknade runt 07:00 om inte tidigare, efter första kvällen i Halmstad. Tyst som en mus smög jag runt för att inte väcka N, otroligt att hon inte vaknade då hon inte har dörr mellan sovrum och kök när jag fixade kaffe. Satte mig ett tag i min ”sovsoffa” i vardagsrummet innan jag duschade och gjorde mig redo för nya äventyr.

Smög ut och satte mig ute på hennes uteplats, drack två koppar kaffe och surfade runt. Till slut hörde jag en trött och tyst röst: Godmorgon, är du vaken?

Hahaha, då hade jag varit vaken i över 3 timmar 😆.

Nå väl, vi tog det lugnt och N fixade till sig och vi åt lunch innan vi promenerade ut.

Lite ärenden hade N i stan, så jag passade på att fota lite mer 😉

När alla ärenden var gjorda hoppade vi på en buss som tog oss till Tylösand.

Vi kom på det när vi drack cava kvällen innan … Minigolf skulle spelas! Fast på Punch kallas det äventyrsgolf.

Så himla kul! Flera år sedan jag spelade. Inga hole-in-one blev det, men vad gjorde det? Jag vann iallafall, hehe 🤭

Med öl och cider puttade vi de små bollarna genom 12 banor. Jo, man får lov att ha med sig dricka ut när man spelar.

Madre Mia! Jag vet inte hur N har fotat mig … ser helt kocko ut i kropp, dubbelhaka, miniben och vet inte vad, hahaha … Och den enda bilden, finns en till, men ser lika knasig ut på den 😆 (Nä, det är inte jag som satt dit hjärtat)

När vi lämnade klubborna fick jag en stor chock!

Vem ser jag där i folkmingel? Jo, Stefan!!! Stefan och Lucie! Bland de första jag lärde känna i Spanien, år 2011! Stefan är fotograf och jag fixade en make-up och bodypaint på en modell han skulle fotografera.

Så himla kul! ❤️ (Och igen, Nä, inte jag som har satt dit ett hjärta. Fasiken, kanske N gör det på alla bilder hon tar 🤪 )

Vi gick runt en sväng i Tylösand …

Finfin kyrka, så gullig … till och med jag skulle kunna tänka mig att gå på nattvard och söndagspredikan eller vad det nu kallas.

Vi promenerade förbi fina koloniområdet och havet började visa sig …

Till slut kom vi runt bukten till andra sidan där Tylösand Hotell ligger, jättestort hotell! Så stort att jag inte orkade ta bild på det.

Fast innan jag såg det tog vi en liten dricka på Zigges Beach Club.

Vädret började kännas ostadigt, men det hindrade inte oss att gå ner mot stranden.

Ha! Hotellet kom visst ändå med på bild andra bilden nedifrån, det stora schabraket, det såg jag nu 😆

Frisk luft och det blir en sådan frihetskänsla, alltid så vid sådana här stränder, när sand blandas med sten och ”klippor”.

En härlig dag och vi hade verkligen tur med vädret, varmt men inte för mycket sol, och precis när vi hoppade på bussen tillbaka till Halmstad, då började det regna, och slutade lagom när vi var framme, helt perfekt!

det blev en extra övernattning, sedan bar det hem till föräldrar. Och jag var helt färdig efter de två dagar av utflykt, sov som en stock i ett dygn … Nä, det gjorde jag inte, men tog allt i slow motion 😉

Mysiga Halmstad.

Utan något planerat så vandrade vi planlöst på varje lilla gata, varje torg och park i Halmstad.

Impulsivt ringde brorsans donna och frågade om jag ville med hem till henne i Halmstad. Huxflux satt vi på ett tåg upp en tidig kväll, efter ca 30 minuter var vi i stan.

Har inte varit i Halmstad sedan 2010, tror jag det är. Men otroligt nog kände jag igen stan hyffsat väl. Sist jag var där var det på grund av tre dagars arbete (make-up) i lilla mysiga staden.

Blir lite bildbomb nu, fotade ju som en galning 😁

Så mycket fint att se, så jag blev nästan mållös.

Något jag inte visste om Halmstad, det är att det pryder hjärtan överallt i stan. Jättefint.

Vad de står för får ni själva googla 😉

Det började skymma, lampor av olika slag tändes upp och det blev så urmysigt att bara promenera runt.

På väg hemåt till N genade vi genom, jag tror Sveriges mysigaste park ❤️

Konstverk fanns det gott om, men jag fotade inte alla jag såg … om jag skulle göra det hade vi aldrig kommit hem, haha …

Väl hemma hos N åt vi lite mat och drack lite cava innan ögongardinerna föll ner och allt blev svart.

Utflykten fortsatte dagen efter, men det tar vi i nästa inlägg…